Dödahavsrullarna

Artikel ur medlemskriften, Källan, nr 42, 2019.

(Bilden visar klipporna med grottorna.)

En beduinherde i den judiska öknen sökte efter ett bortsprunget får. Av en slump kastade han in en sten i en grotta bland de vittrade kalkstensklipporna i Qumran vid Döda havets nordvästra rand. Till sin förvåning hörde han ljudet av porslin som krossades. På så sätt började upptäckten av Dödahavsrullarna år 1947, vilket har hyllats som århundradets största arkeologiska fynd.

Denna samling av, för djur gömda, papyrus- och pergamenttexter var lagrade i ungefär 2000 år i beskyddande keramikkrukor. Texterna skrevs av en föga känd judisk sekt, esséerna, som levde i Qumran på Jesus tid. Att Edgar Cayce, tretton år innan de hittades, gav readingar där han förutsåg dessa fynd och dess innehåll, är vår ingångspunkt i historien om hur kristendomen började – inte i en krubba i Betlehem, utan långt tidigare, bland medlemmar i ett judiskt klostersamhälle vid Döda havets stränder.